En bantande generation

En nära vän till mig ringde mig idag och berättade att hon upprört rest sig under en tjejkväll och utbrustit..”Herregud vi är 10 stycken här och 7 av er bantar eller ska göra en gastric bypass, vi har spenderat hela kvällen med att prata om viktnedgång och har ätit bananer som ersättning för fika, nu ger jag upp!”. Jag blev lycklig av att hon var så modig och ställde sig upp och förhoppningsvis påverkade någon att tänka till, att sluta hetsa och konstant älta vikt och viktnedgång allt i ”hälsans tecken” men jag blev också liten ledsen. Det är ganska ledsamt att det gått så långt i vår kultur att vi kan älta missnöje över våra kroppar, tävla om vem som gått ner mest i vikt, jämföra dieter som i princip går ut på att svälta sig själv och att vi har en reklam som går dagligen på TV som säger ”Ät fisk om du inte vill bli en tjockis”. Det är också ledsamt att vår generation matas konstant med artiklar och reportage om hur vi kan gå ner i vikt, vad vi ska äta och inte äta, hur vi kan träna för att få de perfekta magmusklerna, hur vi ska gå ner i vikt för att hitta kärleken, hur vi ska formas efter mallen för att vara perfekta och lyckliga människor. Var i allt detta hittar vi oss själva? Var hittar vi denna lycka? Är det när vi uppnått ett BMI på 20 som lyckan kommer?

fat-pride

Jag vet att vår generation och säkerligen flera kommande generationer kommer präglas av den hets som råder och det är svårt att veta hur man ska skydda sig själv och sina nära från att må dåligt i allt detta. Det är inte alltid lätt att känna sig tillräcklig, snygg och fantastisk om allt och alla runtomkring dig berättar att du inte alls är sådär bra som du egentligen är. Det vi kan göra och hur vi kan påverka det är att våga ta ställning, att våga bli en motpol på jobbet eller i kompiskretsen, att högt och ljudligt ta plats och vara nöjd med sig själv och sin kropp. Det är rätt provokativt att tycka om sig själv och sin kropp och att inte prata om träning eller att man vill gå ner några kilon men för vår och kommande generationers skull tror jag att vi måste våga säga ifrån och vara den där nageln i ögat. Enkla saker att tänka på är att inte ursäkta sig när man tar den där extra bullen på jobbet, att inte prata negativt om sin kropp eller om de nojjor man har kring sitt utseende, att inte prata så mycket om träning och kost på jobbet och bidra till hetsen och att precis som min vän våga bita ifrån när snacket kring fikabordet börjar fokusera på viktnedgång, missnöje om kroppen eller liknande.

För mig personligen får alla träna och banta och äta precis vad som helst likväl som alla måste acceptera att jag gillar fika, ogillar dieter samt är måttligt förtjust i träning. Men det som alla måste sluta med omedelbart är att försöka få andra att ärva det egna missnöjet och att sluta försöka berätta för andra att dom inte lever på rätt sätt. Det viktigaste för vår bantande generation borde inte vara att gå ner i vikt utan att leva lyckliga och vara nöjda med de vi är och den kropp vi har. Jag vägrar leva ett liv i ångest över min tjocka kropp! Då lever jag hellre nått år kortare med glädje och nöjdhet över att vara precis som jag är om det nu visar sig att 5:2-dieten, LCHF, fiskätande och hetsträning förlänger livet med typ 10 år.

pusheen.tumblr

Annonser

2 thoughts on “En bantande generation

  1. Lina

    Fantastiskt bra skrivet! För några år sen förstod jag vad det här med ”fat-shaming” var för något och sen dess har jag blivit mycket nöjdare med migsjälv. Jag har dock märkt att min omgivning antar att jag vill bli smal enbart för att jag är tjock. När jag började på gym (jag tränar enbart för att inte ryggen ska klappa ihop totalt, hatar att träna) och sa det till folk så var alltid första reaktionen ”jaha hur mycket har du gått ner?” Jag ba ”eh noll?!”. Och sen följde en rad bantingstips.

    Har oxå märkt av den där ”hälsohetsen”, nuförtiden verkar ingen banta utan alla är ”nyttiga”. Blah.

    Svara
    1. fatshionriot Inläggets författare

      Det är synd att acceptansen för olikheter försvinner mer och mer och att alla förväntas vilja vara smala.. Men man kan faktiskt vilja vara tjock också, sådetså.

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s